Bill Mason

1929-1988

 

Bill Mason föddes i Winnipeg, Manitoba 1929. Han är mest känd i Sverige för sina böcker och filmer om kanoting i Canada. Men Bill Mason hade även en karriär som konstnär, filmmakare författare och animatör. Bill Mason har skildrat sitt förhållande till sina älskade kanoter på ett sätt som jag tror många av oss känner igen.

" Mitt beroende till kanoten kom i förvånad tidig ungdom. Jag kan inte ens komma ihåg att inte fascinerats av kanoter. Mina föräldrar har berättat att i ungefär 5-6 års åldern började mitt kanotintresse visa sig. Vid Grand Beach, Lake Winnipeg där vi hade vårt sommarhus, spenderade jag mesta tiden att klättra runt i kanoterna som var uppdragna på stranden.
Mitt största äventyr var att hitta en kanot som var fastknuten i piren. Då klättrade jag ner i kanoten och paddlade så långt repet räckte. Det behövs inte mycket fantasi när du är 5-6 år och 3 meter rep är ingen begränsning. Längs det repet paddlade jag sjöar, tom oceaner och jag for utför forsar som ingen färdats på förut. Sen kunde mannen som ägde kanoten komma och jag blev iväg körd. Den lyckligaste stunden under min barndom var när min far hyrde kanot för en vecka. Ofta hyrde han bara för en eller två timmar, men denna gång hyrde han en hel vecka. Det var precis som att äga en.Vi kunde paddla var som helst och vara borta så länge vi ville. Det enda som kunde jämföras med denna vecka var när jag köpte min första egna kanot.Inget som jag hade ägt tidigare kunde jämföras med känslan av det köpet. Jag parkerade kanoten under köksfönstret så jag kunde titta på den medans jag åt. Jag flyttade den så jag kunde se den ifrån olika vinklar. Jag upptäckte att en kanot är vacker oavsett vinkel, tom när den ligger upp och ner.

För längesedan när jag satt vid min lägereld på en stenig strand uppe i norr. En kanot kom fram ur dimman framförd av en indian som var på väg att se till sina nät. Hela rörelsen var poetiskt obeskrivbar. Han paddlade ledigt med hela kroppen och försvann över sjön in i dimman fortare än jag trodde var möjligt. Det såg ut som han kunde hålla den takten hur länge som helst utan att tröttas. Jag satte i min kanot, och försökte kopiera hans teknik. Jag har försökt sen dess utan att lyckas helt. Förklaringen var uppenbar. Han hade förmodligen paddlat varje dag från islossning till isläggning och det hade inte jag. Det är så enkelt. Som att rida en häst, du kan lära dig att stanna kvar på hästen ganska snabbt men det tar en livstid att få det se ut som du tillhör den.
Det första du måste lära dig om kanoting är att kanoten inte är något livlöst objekt.

Den känns mycket väl levande, levande med livet i floden. Livet transformeras till kanoten genom strömmen av luft och vattnet som den rider på. Uppförandet och tempramentet i kanoten är beroende på elementen, från den minsta bris till full storm, från den minsta krusning till den högsta våg, en meandrande ström till en vrålande fors. Vem som helst kan hantera en kanot på en stilla tjärn, men i forsen är kanoten som en vild hingst. Den måste hållas med fasta tyglar. Kanotisten måste kunna ta kanoten dit han eller hon vill, inte dit kanoten vill. Får den chansen så kastar den dig överbord och fortsätter ner för floden själv.

Bill Masons egna ord från boken Path of the Paddle.

Bill Mason dansade med sin älskade Prospector natten då sonen Paul gifte sig. Nästa dag paddlade han bröllopsgäster i forsarna på Petite Nation River norr om Ottawa. Följande tisdag fick han diagnosen obotlig cancer och dog 4 månader senare endast 59 år gammal.

Läsa mer på:

http://www.mb.ca/redcanoe/billmason.html

Copyright © HMCC 2002